| Karpaltunnelsyndrom / Översikt Reviderad: 2008-03-20 | Allmänt Det är vanligt att man får stickningar och domningar i fingrarna, framför allt på natten. Om besvären känns i tummen, pekfingret, långfingret och eventuellt ringfingret kan det vara karpaltunnelsyndrom, som är vanligt men sällan farligt.
Karpaltunneln är en kanal som bildas mellan flera ben och ett kraftigt ledband i handen. Genom den går en viktig nerv och senor till fingrarnas muskler. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att utrymmet minskat och nerven och senorna kommit i kläm. Det kan till exempel bero på - senknutor eller inflammerade senhinnor
- inflammerade leder eller artros i handen
- att vätska samlats, på grund av till exempel hormonförändring.
Om trycket är kraftigt eller långvarigt kan nerver och muskler skadas. Karpaltunnelsyndrom kan också innebära ett hinder i vardagen, om man får nedsatt känsel, får ont eller blir fumlig.
Om man är gravid eller har ett arbete med upprepande handrörelser får man oftare karpaltunnelsyndrom. Besvären är vanligare hos kvinnor än hos män, och vanligast i medelåldern.
Besvären kan ibland vara tecken på andra sjukdomar, till exempel minskad hormonproduktion från sköldkörteln. | | Behandling Om man blir trött i handen för att man har använt den mycket ska man ta en paus eller pröva att använda andra handen.
Exempel på vanliga behandlingar är handledsstöd och vätskedrivande tabletter. Man kan även få behandling hos en sjukgymnast, kiroprakto, naprapat eller arbetsterapeut. Ibland kan det bli aktuellt med operation. | | När ska man söka vård? Om man har bestående domningar, fumlighet eller nedsatt kraft i handen ska man kontakta en vårdcentral.
Om man hastigt förlorar känseln eller blir svag i handen eller armen ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig. |
Karpaltunnelsyndrom / Vad beror det på? Reviderad: 2008-03-20 | Vad är en karpaltunnel? Karpaltunneln är en trång kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. Benen ligger formade som en ränna, och rännan täcks av det strama ledbandet. På så sätt bildas en tunnelliknande kanal, karpaltunneln. I denna kanal passerar en viktig nerv som kallas medianusnerven till tummen, pekfingret, långfingret och en del av ringfingret. Där går även nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att det blir ett tryck mot medianusnerven i denna kanal.
Svullnad klämmer ihop nerven
Eftersom nerven har begränsad plats i karpaltunneln finns det risk att den kommer i kläm om utrymmet minskar. Att utrymmet i karpaltunneln minskar kan bland annat bero på - att senhinnorna runt böjsenorna är svullna på grund av en inflammation
- att det bildats knutor i senorna, så kallade senknutor
- att man har en inflammation eller ledsvikt, artros, i handlovens leder, vilket gör att mjukdelarna i kanalen svullnar
- att vätska har samlats i kroppen på grund av graviditet eller andra hormonförändringar
- att man har, eller har haft, en blödning i kanalen i samband med skador på mjukdelarna, till exempel muskler, eller benbrott i handen.
Ibland går det inte att finna någon förklaring till varför det har blivit ett tryck på nerven. |  Karpaltunneln är en trång kanal där senor och medianusnerven passerar. Klicka på bilden för att få större format och mer information. | Vanligt med besvär på natten Det vanligaste symtomet vid karpaltunnelsyndrom är att man känner domningar och stickningar i händerna och fingrarna, framför allt på nätterna. Det är inte ovanligt att man vaknar på grund av besvären och måste skaka liv i handen, som känns helt avsomnad.
Besvären kan kännas obehagliga men är sällan farliga. | | Man blir fumlig Förutom domningar och stickningar i handen och de fingrar som nerven går ut till är det även vanligt att man får nedsatt känsel i de fingrarna. Det gör att man kan bli fumlig i handen. Fumligheten leder ofta till att man lätt tappar saker eller har svårt att få grepp om små föremål.
Framför allt tummen brukar förlora sin vanliga styrka. Musklerna i handens tumsida kan förtvina något. Man kan också känna smärta i handen och handleden. Ibland kan smärtan stråla ända upp mot axeln. Handen kan också kännas torrare än normalt.
Om man har bestående domningar, nedsatt kraft eller känner sig fumlig i handen kan det bli ett hinder i vardagen. Man bör söka vård om man i flera veckor har besvär som inte går över. | | Kan bero på andra sjukdomar Karpaltunnelsyndrom är vanligare hos personer med diabetes. Även om det är mycket ovanligt kan besvären vara det första tecknet på att man håller på att utveckla diabetes. Symtomen är också vanligare om man har ledgångsreumatism eller minskad hormonproduktion från sköldkörteln, hypothyreos. | | Vibrerande verktyg kan orsaka besvär Om man är högerhänt är det oftast i den högra handen som man får karpaltunnelsyndrom. Förklaringen är att besvären har samband med att man har belastat den högra handen. Vänsterhänta får oftast besvär i sin vänstra hand.
Ibland är båda händerna påverkade. Risken för det är större vid enformigt arbete eller arbete med vibrerande verktyg. Besvären är speciellt vanliga hos till exempel motocrossförare, om man ofta arbetar med slagborr eller om man i sitt arbete ständigt upprepar samma handrörelse. | | Vanligt hos gravida kvinnor Karpaltunnelsyndrom är ett besvär som är vanligare hos kvinnor än hos män, och medelålders får det oftare än både yngre och äldre.
Hos gravida kvinnor är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt, främst från sjätte graviditetsmånaden och framåt. Orsaken är de hormonförändringar som man får under graviditeten. Obalansen i hormonerna påverkar kroppens vätskebalans och kan göra att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det kan i sin tur orsaka tryck på nerven. | |
Försök undvika att överbelasta handen Man ska lyssna på sin kropp och sina händer. Om man börjar känna sig trött i händerna eller armarna när man använder dem aktivt, till exempel vid vanligt hemarbete, ska man försöka ta en en kort paus. Man kan pröva om det lindrar besvären att vila eller göra något annat med händerna och armarna en stund.
Upprepade rörelser framkallar besvär
Det är upprepningen och hur lång tid man håller på som är avgörande, och inte hur tungt arbetet är. Upprepade fingerrörelser, som när man sitter vid en dator och skriver en längre tid, kan göra att böjsenorna i karpaltunneln svullnar. Om man håller handen högt samtidigt som man knyter och öppnar den kan det minska svullnaden.
Träna att använda den andra handen
Om man vet med sig att man överbelastat den hand som man fått besvär i kan man försöka undvika fortsatt överbelastning och i stället låta handen vila när det är möjligt. Vissa arbetsuppgifter som man brukar göra med höger hand, om man är högerhänt, kan man kanske med lite träning utföra lika bra med vänster hand.
Linda handlederna om natten
Det är bra om man försöker undvika att ha handlederna kraftigt böjda när man sover. Till sin hjälp kan man använda ett handledsstöd under natten eller linda handlederna med en elastisk binda. Handledsstöd kan man köpa på apotek eller i sjukvårdsaffärer. | | Sök hjälp om besvären inte går över Om besvären inte försvinner inom ett par veckor eller om de förvärras snabbt ska man söka hjälp. Ett kraftigt tryck på nerven kan orsaka bestående skador på själva nerven. Även de muskler som får sina nervimpulser från nerven och som alltså styrs av nerven kan skadas. |
|
