En midsommar dikt !
GLAD MIDSOMMAR ÖNSKAR JAG ER ALLA!
"Om sommaren sköna, när marken hon gläds
Vid Dala två älvarna vida:
Från Tunaå strand till Gagnemäns näs,
Så fagert det då är att rida.
Gud gläde och styrke de män, som där bo.
Gud gläde och styrke de män, som där bo,
Vid älvom, på berg och i dalom.
Där hörs en förnöjelig näktergalssång.
Och djuren i lunderna gånga;
Vid Ål utmed land, på sjö och på strand
Om vårtiden leka så många.
Vid Leksand där möter man Siljanom,
Den sjö sig så vida utsprider
I fyra delar, som löpa runt om,
Men österut Rättviken vrider.
Från Rättvik och Ore man färdas också
Till Moramäns nöjsamma ständer,
Dit upp ifrån Falun de handelsmän gå
Så sjöleds som ock uppå landen.
Där haver vår sol formerat en ö,
Som Siljan så kärligt omfamnar,
Där tusentals fiskar de lämna sitt frö
I gräsrika vikar och hamnar.
Från Venjan och Orsa till Älvenes dal
Och så över bergen till Särna.
Där älgar och renar till tusendetal
I skogarna vistas så gärna.
Från Öster- till Västerdalsmännernes bo
Man kommer och där får beskåda
Båd Lima och Malung och Äppelebo.
Tillika med Järna, Nås, Floda.
Så äro belägne till vatten och land
De skönaste Dalar i Svea.
Besöke den orten helst vilken som kan,
Så får han erfara långt mera.
Guds ande i nordlanden vilar nu sig,
Ja,längst upp i världenes ända!
Vår himmelske Fader, vi rope till dig:
Du värdes din nåd till oss sända!
Allt detta blev fattat en midsommardag
På Moramäns nöjsamma ängar,
Vid Utmelands by med lust och behag
Bland blomstrande, grönskande sängar.
"Om sommaren sköna, när marken hon gläds
Vid Dala två älvarna vida:
Från Tunaå strand till Gagnemäns näs,
Så fagert det då är att rida.
Gud gläde och styrke de män, som där bo.
Gud gläde och styrke de män, som där bo,
Vid älvom, på berg och i dalom.
Där hörs en förnöjelig näktergalssång.
Och djuren i lunderna gånga;
Vid Ål utmed land, på sjö och på strand
Om vårtiden leka så många.
Vid Leksand där möter man Siljanom,
Den sjö sig så vida utsprider
I fyra delar, som löpa runt om,
Men österut Rättviken vrider.
Från Rättvik och Ore man färdas också
Till Moramäns nöjsamma ständer,
Dit upp ifrån Falun de handelsmän gå
Så sjöleds som ock uppå landen.
Där haver vår sol formerat en ö,
Som Siljan så kärligt omfamnar,
Där tusentals fiskar de lämna sitt frö
I gräsrika vikar och hamnar.
Från Venjan och Orsa till Älvenes dal
Och så över bergen till Särna.
Där älgar och renar till tusendetal
I skogarna vistas så gärna.
Från Öster- till Västerdalsmännernes bo
Man kommer och där får beskåda
Båd Lima och Malung och Äppelebo.
Tillika med Järna, Nås, Floda.
Så äro belägne till vatten och land
De skönaste Dalar i Svea.
Besöke den orten helst vilken som kan,
Så får han erfara långt mera.
Guds ande i nordlanden vilar nu sig,
Ja,längst upp i världenes ända!
Vår himmelske Fader, vi rope till dig:
Du värdes din nåd till oss sända!
Allt detta blev fattat en midsommardag
På Moramäns nöjsamma ängar,
Vid Utmelands by med lust och behag
Bland blomstrande, grönskande sängar.
Kommentarer
Trackback
